Varför utryckningstiden måste minskas
För räddningsuppdrag är responstiden en viktig del för att mäta effektiviteten. I nödsituationer bör responstiden vara så kort som möjligt eftersom detta kan vara avgörande för att rädda liv och egendom vid fara. Mycket tid läggs på att minska responstiden. Men, vad är responstid?
Responstid är summan av flera delar
Den totala responstiden kan delas upp i tre olika faser:
- Larmtid – Det är tiden mellan när när ett nödsamtal mottages vid centralen tills räddningsenheten informerats.
- Responstid – Den tid från när räddningsenheten meddelas tills den svarar.
- Utryckningstid – Tiden som räddningsenheten behöver för att nå platsen.
Hur kan vi minska responstiden?
Larmtiden kan inte alls påverkas av räddningstjänsten eftersom den ännu inte är medveten om att det inträffat en olycka. I denna fas handlar tidsbesparingspotential mycket om hur väl avsändaren kan identifiera händelsen och sedan meddela en lämplig enhet som t ex polis, ambulans eller brandkår. Digitala högteknologiska system kan bidra till att minska responstiden.
Att minska responstiden handlar mycket om medvetenhet och beteende. Det är oftast enhetens rutiner och attityder som kan påverka tiden från responstid till att sedan lämna stationen i räddningsfordonet.
Utryckningstiden kan vara väldigt olika beroende på olika omständigheter i trafiken. Olika förhållanden som tung trafik eller långt avstånd till olycksplatsen ökar körtiden. Det vanligaste sättet att minska utryckningstiden är att köra snabbt. Det är inte alltid nödvändigtvis en bra ide eftersom hög hastighet kan öka risken för olyckor.
I den här fasen finns det digitala system i hytten som hjälper föraren, t.e.x navigationssystem eller automatiska fordonslokaliseringsenheter så kallat AVL-system som avgör vilket fordon som är närmast olyckan vilket minskar körtiden.
Är tekniken nyckeln?
Det är lätt att tro att allt kommer att bli bättre med teknik. Tekniken utvecklas i snabb takt och avancerade verktyg och system bidrar till minskad responstid. Det är inte otänkbart att framtidens teknik och sammankopplade samhälle kommer att möjliggöra ännu fler sätt att minska larmtiden.
Vi får dock inte lägga för mycket tro på avancerad teknik. Till slut handlar allt om hur lång tid det tar för räddningsfordonet att komma fram till olycksplatsen. Om räddningsfordon inte kan ta sig fram, kommer inget datorsystem i världen att kunna hjälpa till - och det finns många orsaker som kan fördröja fordonet, t.e.x tung trafik, isiga eller hala vägar mm...
Det är min övertygelse att vi ska anamma och använda oss av avancerad teknik, men inte på bekostnad av sunt förnuft. Trots GPS, AVL-system eller andra högteknologiska enheter, kan snökedjor vid hala vägförhållanden vara det mest effektiva verktyget för att komma fram i tid. Vidare kan man med hjälp av automatiska snökedjor undvika manuell monteringstid av snökedjor. Detta kan vara nyckeln till att spara dyrbar utryckningstid.
.
Detta är en översatt och uppdaterad blog som tidigare publicerats på engelska. Originalet hittar du är: How to shorten your response time in rescue driving
